datacenter

Datacenterhajp skapar ny storindustri

Den starka etableringsvågen av datacenter i Norden gör att det håller på att växa till en riktig storindustri. Efter de senaste årens etableringar skrivs nu prognoserna upp.

Att viljan att bygga datacenter i Sverige är stor har framgått tydligt under de senaste åren. Nya projekt fortsätter hela tiden att strömma in runt om i landet. Och även i våra nordiska grannländer har kombinationen kallt klimat och stabil och grön energi fungerat som ett synnerligen effektivt lockbete för internationella it-jättar.

Computer Sweden skrev för ett drygt år sedan om hur datacenter växer fram som en allt viktigare industrigren i svenskt näringsliv. Och det finns ingen som helst anledning att minska den optimismen. Snarare tvärtom, enligt Boston Consulting Group, BCG, som skrivit upp prognosen för den inverkan den växande näringsgrenen har på det svenska samhället.

Läs också: Kalla Norden stekhett – världens största datacenter är snart här

– Vi räknar med att det borde kunna fortsätta växa med 14 procent per år, och hur många branscher är det som växer med så mycket, säger Fredrik Lind, Nordenansvarig för teknik, media och telekom på BCG och fortsätter:

– Vi har tidigare sagt att datacenterbranschens totala påverkan på Sveriges ekonomi kommer att vara 49 miljarder kronor 2025. Sedan dess har Sverige vunnit några fler affärer som får oss att säga: bra jobbat Sverige!. Så nu justerar vi upp vår prognos från 49 till 52 miljarder.

Om man sätter det i ett makroekonomiskt perspektiv innebär det att en bransch som 2015 utgjorde ungefär 0,15 procent av svensk bnp skulle ha vuxit till en andel på närmare 0,5 procent 2025.

Pratar man om nya arbetstillfällen i själva datacentret får etableringarna knappast någon jätteinverkan på den svenska ekonomin. Men den nya infrastruktur som storsatsningarna innebär kommer att få påverkan, både på kort och på lång sikt.

– Det är svårt att intuitivt förstå att det är en stor bransch men räknar man på det direkt eller indirekt så kan man nästan likställa det med stålbranschen om tio år, så då pratar vi om en bransch som påverkar svensk ekonomi på allvar, säger Fredrik Lind och säger att bara själva byggandet gör ett tydligt avtryck.

– Det handlar ofta om byggprojekt som är väldigt stora och det kommer att behövas underleverantörer längre fram, som troligen också kommer att etablera sig i Sverige.

Och frågar man de internationella jättarna om deras etablering så ser de sig också som byggare av en ny industri, med allt vad det innebär. Darren Mowry, Nordenchef på molnjätten Amazon Web Services, som just nu bygger för fullt i Eskilstuna, Katrineholm och Västerås, säger så här om vilken inverkan man hoppas på.

– Man får inte stirra sig blind på arbetstillfällena i datacentren utan man bör också se bortom själva byggnaderna. Det är infrastrukturen i sig som bidrar till jobb och tillväxt. Många av de svenska tillväxtföretagen var tidiga ut i molnet, exempelvis Izettle, Bambora, Tink och Klarna, och har idag flera hundra anställda. Möjligheten att byta ut kapitalkostnader till operativa kostnader, att få tillgång till en global infrastruktur inom loppet av några minuter och därmed kunna jobba mer agilt har bidragit till dessa verksamheters framgång, säger han och använder gärna tidigare infrastrukturbyggen som liknelse.

Läs också: Här är nästa stora datacenterprojekt – ska bygga vid kärnkraftverket

– Det finns många likheter med järnvägsutbyggnaden i Sverige. Själva utbyggnaden gav förstås jobb i sig men det stimulerade också helt andra typer av näringar och gav upphov till hela städer, exempelvis Katrineholm, där vi nu bygger en av våra tillgänglighetszoner. Vi räknar med att vår nya region kommer hysa några av framtidens mest framgångsrika svenska bolag och därmed fortsätta bidra till det svenska startupundret och den digitala transformeringen som industrin just nu genomgår.

Men den nya industrin lockar inte bara de internationella jättarna till Sverige. Även på lokalt plan frodas marknaden, och det verkar inte kunna gå en dag utan att nya datacenter presenteras.

Så sent som igår presenterade Multigrid Data Centers sitt nya datacenterprojekt, i Kista. Den här gången handlar det om en datahall på 5 megawatt, som placeras och designas för att kunna dra största möjliga nytta av värmeåtervinning till fjärrvärmenätet. Det beskrivs som den första datahallen som byggs från grunden i Stockholm Data Parks – Kista, ett samarbete mellan Stockholms stad, Fortum Värme, Ellevio och Stokab.

Och i slutet av förra veckan var det Borderlight, som arbetar med kunder inom offentlig sektor och industrin, som presenterade datahall för 5 megawatt i Stockholm. Även där är Fortum Värme med på ett hörn för att återvinna överskottsvärmen, som beräknas räcka till 10 000 lägenheter.

På BCG är man påtagligt nöjd med hur vissa delar har utvecklats under det senaste året, men man ser också att det finns mer att göra för att bibehålla attraktionskraften.

– Företagen som tittar på Sverige tycker att det är viktigt med en hållbar energitillgång med en konkurrensmässig prissättning. Och efter att energiskatten sänktes är vi starka där. Så den punkten kan vi sätta check på. Det har dessutom varit viktigt att få samhället att förstå att digital infrastruktur är oerhört viktigt för ett framtida samhälle, och där ser vi att vi har tagit ett halvt steg framåt, konstaterar Fredrik Lind.

Men trots framstegen får man inte vara nöjd, utan det gäller att fotsätta hålla grytan kokande, och då tror BCG att det finns vissa vedträn som måste slängas på brasan. Och gärna lite mer regionala sådana.

– När det gäller att marknadsföra Sverige som destination för datacenter är det så klart glädjande att vi haft ministrar som rest till Kina för att träffa Alibaba, och som pratat väl om Sveriges möjligheter. Det är jättebra, men vi klarar att göra mer. Nu gäller det att blicka framåt och börja marknadsföra hela Norden tillsammans. Alla fyra länder vill samma sak, konstaterar Fredrik Lind och lyfter inte minst fram den del där han fortfarande ser tydliga förbättringsmöjligheter:

– Den sista punkten handlar om planering och tillståndsgivande på regional nivå. För att kunna bygga måste man ha snabba och agila tillståndsprocesser. Vissa kommuner har förstått det, men i genomsnitt är de svenska kommunerna byråkratiska och långsamma. Om vi inte kan ge tillstånd snabbt riskerar vi att tappa affärer. Här bör regeringen hjälpa kommunerna att se över sina tillståndsprocesser, och sedan kan det vara en del av marknadsföringen, att det finns en förberedd tillståndsprocess. Då blir det ännu bättre.

Source: Computer Sweden - Idg
Article: https://computersweden.idg.se/2.2683/1.688157/datacenterhajp-storindustri

September 5, 2017

Data center

Back to archive